ibland undrar jag vad som hade hänt om allt hade gått som det borde i pisa. om jag stannat den tid jag hade räknat med.då hade jag pratat ett tredje språk, känt mej hemma i ett annat land och fått massor av livserfarenheter.
nu blev det inte så, nu kom jag hem, skaffade pojkvän och började plugga.
antagligen hände det som var meningen att hända. men ändå. när rastlöshet och tvivel tränger sej på undrar jag varför i helvete det inte kunde gått vägen. jag känner fortfarande att jag har nått ouppklarat, att jag måste bevisa att jag fan i mej kan. idag önskar jag att jag kunde sitta på muren och titta ner i smutsiga arno och trivas, gilla läget. men istället får jag inse att jag har det bättre här och se det som är bra med att jag gav upp. kanske blir det fler tillfällen.
1 kommentar:
ja veeet att det är sent, men jag kunde inte sova för jag tänkte på dig! true story! jag älskar dig och tycker det är bra att du inte stannade i pisa kommer du ihåg vilket roligt lur du och daniel gjorde så jag fick stora hjärtskälvan när du kom hem? sen fick du ju skeda hela hösten! me maaaj! vi ses imorgon för de e freda! puss lilla snäcka.
Skicka en kommentar