ja, hm. jag har inte så mycket positivt att säga. jag är livrädd för kommande kurs, salstenta och obönhörlig litteratur. det är så konstigt at inte längre vara säker på att kunna ta skolan med en klackspark. motgångar tycka vara årets grej för mej.
jag är nog väldigt väldigt trött efter denna vinter, mer trött än jag trodde.
men senaste dagarna har det gått upp för mej att det är ju inte så himla konstigt. va?
det gör det lite lättare faktiskt. jag får va trött och vresig. ingen kommer undra varför. och det kommer ju att gå över, det är jag säker på.
det vore ju nästan underligt om jag skuttade ut ur detta inferno och inte hade några men. eller?
jag är i alla fall glad för det jag har, att kärleken kommer hem nästa vecka och att jag begåvats med en massa männskor runt mej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar