om frågor och äckel

imorse åkte jag buss från motala till linköping. eller jag det var väl framåt tolvsnåret i alla fall. i en busskur på bussterminalen har ett gäng männsikor slagit sig ner i på marken i det gråkalla vädret. på långt håll tänkte jag nåt i stil med vänta-på-viking-line-bussen-förfest. men när jag kom närmre insåg jag att de där inte åker med viking line. det var såna som nog fakiskt bara satt på bussterminalen och drack andersson 5,2 och stockholm 7,0. jag vågade inte kolla på såna männsikor och trodde att dom kan bli arga om jag stirrar. jag blir ju arg om någon stirrar. fast jag har ju inte fest i en busskur en tisdagsförmiddag.
hur hamnar man i den situationen, vad har dom haft för barndom? har dom barn? vart är dom i så fall och vad tycker dom om det här? dom var sex-sju stycken, hur har dom träffats? annons i tidningen?"medelsålders arbetslös man med svåra problem med missbruk. gillar andersson, att vara utomhus och att sova på nya ställen. du måste vara öppen för konflikter och tåla lite stryk. kvinna eller man spelar ingen roll. hör av dej till 'lasse med tanden', hissen, galerian,motala"
dom har kanske varit vanliga fungerande männsikor en dag och på grund av en eller flera olyckliga händelser så blev det så här. kanske kan till och med jag hamna där och spy i papperskorgar redan på förmiddagen medan en hel busslast med pendlare äcklat tittar på skyddade bakom fönster.