julen firades i fridens tecken. så lugnt har det nog aldrig varit. jag åt julskinka för första gången och även jansson. på natten slog jag och camilla följe (numer kanske en tradition) och ställde till det för oss. vilka huliganer vi är. nu är jag en julfirare av rang. till och med en kalkonmiddag har jag fått. i fyra dagar har jag och ola sovit länge och tävlat i lathet. i går ryckte vi upp oss och lagade en mycket uppskattad trerätters för marcus och tessan kom förbi. vi spelade spel och drack vin. jag önskar det hade vart nyår, för det hade vart ett lyckat nyår. och egentligen vill jag inte fira nyår. vad är det? vad spelar det för roll? kanske är det så att jag bara är sur och besviken.
nu lagar ola köfärsås och jag ska snart gå på möte. sen går det en buss 17.30 från rådhustorget som jag ska infinna mej på men jag vet inte vart den går. det är ju lite spännande. men jag är grundligt trött på finkläder. jag önskar jag kunde gå till mötet i mysisar och tshirt. men nu får man styra upp något av de tragiska paltor som överlevt glöggspill och som fortfarande går att knäppa i midjan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När du är hemma igen från Smålandskogarna måste vi ta & besöka Melker. En riktig begravning kanske, det förtjänar han ;-)
Camilla, jag tror bestämt att vi måste se till att han får sin sista vila. Jag har hört att begravningsfika spelar stor roll för vart döda tomtars själar tar vägen. Vi måste göra vårt bästa för att Melker ska komma till sjumilaskogen. Först återvinningen och sen GK's kanske?
Skicka en kommentar